9 dagars satsningen som frös inne...

Åker ned torsdag kväll den 7e mot Skåne och gäddäventyren. Vet ju hur svår ån kan vara och hur bistert vädret kan vara men vad som väntar mig inom de närmsta dygnen är jag i detta läge lyckligt ovetandes om. Spelar korpfotboll  på kvällen som uppladdning.

Dag 1: Tidigt ute på ån trots ledbrutenhet efter fotbollen, och konstaterar att förhållandena är bra även om det är bistert, ca 10 m/s ostlig vind och plus 2 grader. Inte som på onsdagen när termometern visade 11 grader och våren kunde anas men jaja, man är ju  van vid det skånska oberäkneliga vädret det är bara att bita ihop. Fiskar bra och får puls 2 ggr under dagen men det visar sig vara 3 kilos fiskar som är framme och kniper mina mörtar. Missar även en öring vilket inte är helt ovanligt. Yttempen visar 1,2 grader vilket är dåligt lågt för bra fiske. Blir livrädd när ett konstigt skrapande väsande ljud fortplantar sig innan jag inser att min räddningsväst som legat på durken hamnat i lite vatten och att kolsyrepatronen nu löst ut. Inklämd under den förliga toften ligger nu min svarta flytväst som en uppblåst gul fet anka.

Dag 2: Ännu bistrare idag med 15 m/s vind och nollgradigt. Tar lite sovmorgon för termometern visar minus på morgonen. Fiskar 10-17 och ger sen upp utan så mycket som ett pet. Träffar en kompis som bankat ån i 5 dagar och inte haft ett stirr så jag är i gott sällskap.

Dag 3: Samma vind men minus 4 som varmast under dagen gör att jag ställer in fisket. Vad tusan är detta? Nåväl, jag har ju fortfarande många dagar kvar och tid att vänta ut skitvädret.

Dag 4: Tvingas konstatera att ån blivit i princip helt islagd under natten. Hur är detta möjligt med så starka vindar. Måste varit en extremt olycklig kombo av avtagande vind på natten, kallt ytvatten, -10-12 grader och helt avstannad ström. Jag har ju gett mig ut i värre förhållanden så inte stoppar detta mig. Bryter is med båten och börjar köra uppströms för att hitta öppet vatten. Isen är 15-40mm vilket gör mig oerhört förvånad; trodde bara på en tunn isskorpa. Hittar till slut lite öppet vatten vid Tegelbruket som jag kan fiska men ytan är begränsad och det känns inte hett. Ger det 5 timmar och ger sedan upp utan hugg.

Dag 5: ”Day of Hell”. Ankommer båtplatsen efter ännu en kall natt. Planen är att fortsätta försöka fiska i den öppna del jag hittade dagen innan om det går. Provkör med bara båt och motor och med mycket vilja så går det att forcera isen. Packar allt och börjar köra. Isen är egentligen för tjock för att forcera men nu har jag gett mig fan på att lyckas. Tror inte isen är tunnare än 40 mm någonstans och det går riktigt långsamt att ta sig fram. Efter en dryg timme är jag vid tegelbruket och mitt förstånd har nu övergått i en ren maktdemonstration och kamp mot isen. Jag ska fram och försöka fiska. Har nu nått båtplatsen vid Tegelbruket och här blir det tvärstopp. Bara om jag kör med full fart fram, låter båten hänga på isen ett tag, backar och gör om samma sak kan jag komma vidare en meter i taget.

Plötsligt mitt i denna kamp börjar det bokstavligen forsa in vatten i båten. -HELVETE! Jag har kört upp en reva och nu finns inget annat än att vända. Fiska kan jag ju ändå inte för isen ligger tjock överallt. Medan jag samstämmigt försöker manövrera en vändplats till båten för att kunna åka tillbaka genom min ränna är jag tvingad att med öskar och limspann ösa båten på vatten. På kort tid fylls båten med vatten upp till 40 centimeter och utan konstant ösande kommer jag vattenfylla hela. Inte någon gång under den följande en och en halv timmen är det under 5 centimeter vatten i båten och jag måste samtidigt konstant försöka styra båten i min frusna ränna och ösa den från vatten. Mina fiskegrejor flyter runt i båten genomvåta och isbepansrade medan jag svettas och sliter som i en ångbastu. Någon flytväst eller flytoverall har jag inte på mig(se dag 1) och i efterhand var det förstås oklokt. Tror iofs att isen hade hållit att kasta sig ut på och åla sig över, så tjock och seg var den. Till slut kommer jag ändå tillbaka till båtplatsen och med alla grejor i behåll utom förståndet och en massa förbrukad energi. Räknar ut att jag minst har öst 4-5 kubik (ton!) vatten. I ett utfall av ren ilska och med adrenalin i kroppen sliter jag upp min plasteka som säkert väger uppåt 200 kg i alla fall, välter den på ända och inspekterar skrovet. Där finner jag en 15 centimeters reva som måste plastas senare i vår när vädret tillåter.

Stärkt av lite kaffe och mat kunde man kanske tro att jag skulle packa ihop, ge upp och åka hem men inget stoppar en Mujaheddingäddkrigare;). Istället åker jag uppströms och rekar. Jag hittar 200-300 meter öppet vatten med ”bara” 3 meter is längs kanterna. Detta på en totalt ohet sträcka men jag ska fan fiska idag!!! Tar bilen till Lomma, hämtar klubb-båten, sjösätter densamma med mycket vilja och släpande och är ute på vattnet vid 13 tiden. Fiskar denna usla sträcka 5 timmar grundligt innan jag ger upp men lyckas faktiskt landa en 4 kilos. Undrar om någon någonsin gjort en större uppoffring för en fyra?;)

Dag 6: Ger upp på ån efter ännu en kall natt som definitivt och fullständigt måste ha stängt ute mig med is. Provar ismeta  på en sjö istället och min motivation för detta är lika usel som resultatet blir-NOLL.

Dag 7,8 och 9 blir omsatta till sömn, bilresa och hemmatid.

Dystra väderutsikter även framöver gör att säsongen ser ut att bli extremt kort om den ens kommer bli något. Hatar vinter!!!