Mammothpikehunting

Flyttning med allt vad det innebär av packande, bärande, logistik och städning har fyllt de senaste dagarna men i onsdags hann jag iallafall med ett kort pass efter gädda. Suget var stort och jag hade en massa nya jerks som jag var sugen på att prova. Dels lite beten efter vinsten i höstas i Kalmar pike tournament och dels lite teambeten från Tomas "Gaddgapet" och några experimentfärger på Spinky.

Team Mammothpike

Nya Spinky färger

Anslöt Tobbe vid 1530. Då hade han redan hunnit fiska ett par timmar och landat en gädda i fem-kilos klassen. Förhållandena kändes bra med gråvit himmel och lätt duggregn. Ån var mörk, med lagom ström och såg riktigt inbjudande ut. Inledde fisket och känslan var rätt för en bra fisk. Enda orosmomentet var det hotande regnet och dåligt jaktljus för gäddorna i det mörka vattnet. Fiskade oss nedströms ån och betade av några säkra spots. Varvade metet med intensivt kastande med jerks och vobblers för att täcka så mycket vatten som möjligt. Det enda som hände var ett missat hugg på metet för Tobbe. Gled över en djup vänstersväng där det brukar stå gädda men inget utfall denna gång. Något efter svängen smalnar ån och blir grundare och precis i gatet mellan det djupa och grunda drämde jag i väg min jerk in i ett minimalt bakvatten. Ett jerktag och sen ser jag en stor virvel och hör ett kraftigt plask. -Såg du? skriker jag till Tobbe samtidigt som jag får världens slack. Vevar som en tok och får kontakt med fisken. Bra fight men ganska snart uppenbarar sig en fin gädda vid båtkanten som bokstavligen vräkt i sig min stackars jerk.

Fullkomligt inhalerat bete

Tur att vi är två vilket underlättar betänkligt när vi ska befria den arga damen från krokarna. Tack och lov håller hon sig lugn som en filbunke under hela proceduren och först när hon ska simma iväg vaknar hon och stänker ned mig med vatten:)!:) Vilket underbart hugg från  en arg 94:a i sex kilos klassen. Kul att nya teambetet Gapet från gaddgapet(www.gaddgapet.se) levererar.

Arg sexa på teambetet

Senare tätnar dimman och fisket blir trögare och trögare samtidigt som vi tappar storfisk känslan. Efter lite nötande och stirr får dock Tobbe ett coolt hugg längre nedströms. Flötet dyker som en pil medan Tobbe fumlar på sig ett par handskar och i samma ögonblick som jag säger till så börjar baitrunnern morra. Hårt mothugg med Tobbes nya älsklingsspö, Wychwood Agiator 10 fot, 2,75 pund klinga. Svaret är stum och solitt och vi hinner båda tänka storgädda men efter lite segdragande och stångande kan vi handlanda en gädda på 7-8 kilo. Ingen drömvikt men gäddan har en fantastiskt vacker och minnesvärd leopardtäckning som etsar sig kvar i minnet. Inga mer hugg denna dag men det ska förhoppningsvis snart bli en ny tur!/Henkan