Premiärpasset för året avverkat

Så var det då min tur att ge sig ut på årets första gäddpass. Självförtroendet var på topp efter att jag fixat 35 beten från 2-5 hg men jag hade vissa farhågor beträffande de yttre förutsättningarna. Det blev också 2 heldagar under svåra och ganska ogästvänliga förhållanden. Trots att jag kämpade på in i det sista och försökte peppa mig själv att ett hugg kunde rädda säsongen så måste jag erkänna att jag inte riktigt trodde på det efter ett tag. Flera samverkande faktorer men framförallt så saknades den rätta känslan. Går ibland inte riktigt att avgöra vad som är fel, man bara känner intuitivt på sig om det ska hända något eller inte. Vinterfisket är också enormt svårt, med korta dagar, långt mellan huggperioderna och skiftande väder som i ett nafs kan förstöra eller lyfta fisket. Men chansen till en madame som bygger inför leken finns och den är alltid(nästan) värd att ta. Packade ihop redan vid 14 och det var skönt för det gjorde att jag slapp få all utrustning dyblöt av regn. Väl i bilen fick jag ett infall att jag skulle prova ett säkert kort trots att klockan var sen. En halvtimme senare kastade jag ut två flötmeten i vad som såg ut som ärtsoppa. Men platsen ifråga är grund och jag hoppades att plasken från mörtarna skulle kunna locka fram någon gädda. Vid andra utlägget stack flötet direkt och stannade under precis så länge att jag funderade på ett mothugg. Kändes dock som att det var mörten som var pigg och bara blev lite skrämd i sin nya miljö och flötet dök upp igen. Ca 5 minuter senare poppar det under igen och stannar under 5 sek och nu kändes det mera hugglikt men jag hann aldrig spänna upp. Vid invevning en stund senare visar det sig att den stora mörten har märken från en bred käft över sig...Retligt men vad göra? Nötte på en stund till men närmre en första gädda detta år kom jag inte. Hade varit gutt inleda året med en bra fisk men det får tydligen vänta.

/Stale