Sidor

onsdag 25 januari 2012

En del av he(m)ligheten

Ibland hamnar huvudpersonen i stugan!
Det ska direkt erkännas att jag vid tillfällen köpt betesfisk för att jag inte själv kunnat ordna. Men för mig personligen ligger det en stor känsla och utmaning i att själv fånga de beten jag använder. Jag vågar påstå att jag tillbringat åtskilliga hundratals timmar i jakt på betesfisk. Många kalla, becksvarta, fuktiga och allmänt ogästvänliga dagar och nätter har spenderats med kastnät, håv eller stugor i handen. Det har tom tagit sådana proportioner att jag en vinter/vår fick en släng av tennisarmbåge av allt kastande. Att smyga ut och jaga betesfisk är en del av gäddfisket för mig och det ger tveklöst en extra dimension i jakten. Att dra upp ett fyllt kastnät eller en stuga är nästan lika stor kick som att fånga en stor gädda. Känslan av att ha lyckats och de enorma förväntningar som byggs upp inför kommande fisketurer är svår att beskriva. Det kan gå som ett lyckorus genom kroppen och som Tobbe en gång sa, -Det här är ju som att dra upp ett nät med pengar! Det ligger något magiskt och trollskt i att smyga ut en bitande kall kväll och jaga beten. Känna hur det knastrar under fötterna av den första frosten, hur det bildas iskristaller utanpå kläderna, hur den kyliga nattluften river i kinderna och de förhoppningar man bär på besannas. Ibland kan jag tom känna att en speciell betesfisk som jag fångat kommer att ge en stor fisk. Timmarna i jakt på betesfisk adderas till fisketimmarna, alla sega turer, allt bärande av tunga prylar, alla fisktomma dagar och alla de gånger man förgäves kämpar i omöjliga förhållanden. Euforin när man väl lyckas fånga en målfisk blir ännu större med också dessa timmar inräknade. En stor del av charmen och det obotligt fängslande i gäddfiske är för mig att en så relativt primitivt tänkande varelse kan vara så ohyggligt svår att lura och att det krävs så stora uppoffringar som det faktiskt gör. Få fiskar är lika ofrekvent förekommande som stora gäddor i den egna fångstjournalen. Fullständigt omöjligt att ens jämföra fångsten av en reg.gädda med många andra reg.fiskar. Att på en dag fånga flera reg.gäddor vilket ifråga om andra arter nästan kan vara regel, är i princip omöjligt. Ytterst få lyckas ens någon gång i fiskekärriären landa mer än en 12 kilos gädda under en dag. En sådan fisk kan många år rädda en hel säsong. Fiske efter storgädda är för mig den ultimata utmaningen och fascinationen. En besatthet som är kedjande svår att frigöra sig från och som satt stor prägel på mitt liv. Jakten efter den omöjliga fortsätter!/Henkan

2 kommentarer:

  1. Intressant läsning och jag kan inte annat än hålla med.. Jag satsar en hel del tid som bäst på att (försöka) fånga betesfisk.. Första året nu som jag satt ut mörtstuga under isen, ingen vidare fångst ännu.. Det är dock som du säger, att det ger en helt ny "level" på fisket, när man fångat allt från bete till Gädda själv..

    Även i övrigt mycket intresant läsning här i bloggen!

    // Jonas

    SvaraRadera
  2. Tack, härligt att du gillar bloggen. Jättekul med kommentarer och synpunkter på innehållet. Svårt med stugor ibland. Känns som att de kan fiska en vecka på en plats utan resultat och så plötsligt är de fyllda. Givetvis finns det platser som kan vara bättre än andra men svårt att veta vilka faktorer som inverkar på benägenheten för fisken att helt plötsligt gå in i stugorna och leta föda./H

    SvaraRadera